Monthly Makers 5/12: Magi



Jessicas tema skilde sig lite från de tidigare månadernas, då hon valde att använda ett mer fritt tema istället för en teknik eller ett material. Roligt! Hon hoppades på väldigt mycket Harry Potter - det gjorde jag med. Synd bara att jag använde Harry Potter-temat redan under januari. Jag funderade faktiskt på att skapa något med Potter-tema även denna månad, men jag känner att jag vill ha olika böcker varje gång. Som ni kanske minns har jag själv valt att ha boktema på varje konstverk jag skapar detta år. 

Denna månads bokval föll alltså på The Magicians av Lev Grossman. Läste den för några år sedan, 2008 tror jag. Inte läst uppföljarna men ska nog göra det! Tycker dock att boken var ganska förvirrande, men ska läsa om den och se hur det känns. I min målning (akryl på duk, ca. 21 x 29 cm) har jag gjort en parafras på René Magrittes målning Människosonen (1964). I The Magicians figurerar en karaktär vid namnet The Beast (som även min tavla heter), en mycket kuslig person i kostym med en kvist framför ansiktet. Troligtvis är det från denna Magritte-målning som även Grossman tagit sin inspiration.

Originalmålningen:


(bild från renemagritte.org)

Dock är min målning inte klar än. Ska ännu fixa till kostymen (han blev lite väl klenaxlad för att vara ett monster) och gräsmattan samt göra något åt själva skolbyggnaden. Har skrivit klart min kandidat nu dock - lämnade in slutgiltig version imorse (!) så finns mer tid för konst och kreativitet nu. Men bara denna påbörjan på målningen har tagit ett bra mycket längre tag än jag trodde! Målning = besvärligt. Och mina fingrar skakar något enormt, märkte jag. Men det var kul också! Helt klart ett av mina favortsätt att skapa.

Publicerad 29.05.2015 kl. 17:37

Sänka Skepp

Eftersom så väldigt lite händer här inne på bloggen på sistone så tänkte jag publicera min tredjepris-novell här. Observera att ämnet är tungt; våld i en nära relation, så innehållet kan vara triggande om en upplevt det. Jag önskar att ingen skulle behöva uppleva det. Jag har det inte själv, och ville med min novell försöka förstå den utsattas situation. 

(notera att de skrivit fel i diplomet - dikter istället för novell)

Sänka Skepp

Tio skepp kvar. 

Han leder mig småleende fram till dörren till sin lägenhet. Vi har redan hånglat i trappuppgången en bra stund och han tryckte mig kraftigt mot väggen, med ena handen på min kjolklädda bakdel och den andra smekande min kind med knogarna. Hans hand är nu sval och fuktig, hans fingrar flätade hårt med mina.

Han är lite hårdhänt men det gillar jag. Jag har alltid föredragit lite hårdare tag.

Nio skepp kvar.

Första gången märker jag det knappt. Ett enkelt slag med handryggen mot käkbenet, över på mindre än en sekund. Orsaken är så bisarr, så enkel, så onödig, något om att jag inte meddelat att jag skulle arbeta övertid, han var ju orolig, så orolig. Under en bråkdel av en sekund bränner det till, sen är det över, inget farligt. En lång kram och ett förlåt, det var verkligen inte meningen, han var bara orolig, så orolig. Ett misstag, säger han.

Jag förlät honom, för det var ju bara den gången.

Åtta skepp kvar.

Andra gången kan jag nästan förutse innan det händer. Sekunden innan han lyfter sin hand kan jag se den, känna den, och jag minns ljudet som kommer ur mig bråkdelen innan det sker. Som ett skrämt djur innan strålkastarna från bilen lyser upp dess paralyserade ansikte.

Sju skepp kvar.

Du är så himla klumpig.

Jag är så himla klumpig.

Du ramlade i trappan.

Jag ramlade i trappan.

Du gick in i en glasdörr.

Jag gick in i en glasdörr.

Du såg inte dig för.

Jag såg inte mig för.

Det är ingen fara.

Det är ingen fara.

Sex skepp kvar.

Jag springer så fort jag kan i mina klackar. Hjärtat hamrar i bröstet i takt med skorna klapprande klipp klapp klipp klapp mot kullerstenarna och det är bara tre kvarter kvar.

Det var mitt i en konversation om ansiktsrengöring som jag plötsligt insåg, med ett pang, som från ett pistolskott eller från senaste onsdag, att jag inte diskade grötkastrullen i morse. Jag var redan sen då jag spillde mjölk på bordet (bara bordet tack och lov inte mattan eller tidningen) och fick ett brådskande samtal, och jag glömde diska grötkastrullen.

Nyckeln darrar i låset, jag vrider om; det vrider sig i bröstet.

Men redan då jag skjuter upp dörren de första millimetrarna vet jag inombords att han inte är hemma. Jag har hunnit före honom. Den odiskade kastrullen står på diskbänken och ser oskyldig ut i all sin skyldighet, och han är inte hemma.

Jag sjunker ihop på köksmattan av lättnad.

Fem skepp kvar.

”Den med gult pigment kan användas för att till exempel täcka över blåmärken.”

Jag är tio minuter sen men står fortfarande framför badrumsspegeln och smörjer, duttar, pudrar och torkar av, smörjer, duttar, pudrar och torkar av, cirkulära rörelser, försiktigt med pekfingret. Men spåret av den senaste gången han rörde vid mig lyser fortfarande runt ögat.

I modetidningen har jag läst vilken foundation som kan användas för att dölja blå ringar under ögonen, för att osynliggöra de fina linjerna kring munnen och de röda partierna vid näsvingen, och vilken nyans som bäst täcker över blåmärken. Det är den med gult pigment, som jag måste köpa mer av imorgon.

Fyra skepp kvar.

Han älskar inte med mig längre. Jag älskar inte honom längre.

Tre skepp kvar.

Mayday Mayday.

Vi spelade sänka skepp, mina syskon och jag. Mormor och morfar hade en gammal uppsättning på landet – ett blått bräde och ett rött, jag ville alltid ha det röda. Vi turades om, den som vann fick fortsätta till nästa rond. Alla pinnar fanns kvar för vi städade omsorgsfullt efter oss, ofta flera timmar efter att vi börjat spela. När jag var liten och precis lärt mig reglerna tänkte jag aldrig på hur skeppen skulle ligga. Jag placerade bara ut dem på måfå i ett väldigt regelbundet mönster med jämna mellanrum mellan varje skepp. Förlorade alltid. Senare blev jag bättre på strategi och kunde placera två, tre – ibland, slugt nog, fyra – skepp bredvid varandra.

Jag lärde mig att tyda hur mina syskon spelade, jag lärde mig de matematiska formlerna för hur de placerade ut sina skepp – A-raden till höger, J-raden i mitten. Jag lärde mig att undvika vissa klara fällor. Jag förstod vad som krävdes för att komma ut segrande. De sista gångerna vi spelade vann jag alltid. Mina syskon tröttnade.

Två skepp kvar.

Det här är er kapten som talar. Var god sök er till närmaste nödutgång.

I handfatet är det rött. Det smakar järn i munnen och för första gången på alla dessa dagar, månader, år hör jag något hårt och kallt som klirrar när jag spottar. Jag undrar hur jag kommer att se ut på mötet imorgon, men jag ser inte upp i badrumsspegeln. Jag klarar inte av att möta min egen blick längre.

Jag sköljer rent handfatet och återvänder till sovrummet, till honom.

Ett skepp kvar.

Publicerad 16.05.2015 kl. 12:55

Monthly Makers 4/12: Tändstickor (och att leva med sitt misslyckande)



Hade jättesvårt att komma på något denna månad - inte underligt då jag själv försvårat till allt ytterligare genom att ha boktema på mina alster. Funderade på att bygga en iron throne (från Game of Thrones), men alltså nej. Redan denna ganska fula Mockingjay var svår och petig att få fram och blev inte riktigt som jag tänkte mig... numera ligger den i soporna. Klantade ju till detta ännu mer genom att limma skapelsen på ett vanligt papper och inte kartong eller så, så ja... men, friskt vågat, hälften vunnet? Skam den som ger sig? 

I alla fall, en liten Mockingjay från The Hunger Games blev det denna gång. Åtminstone ser den lite okej ut på foto.
Publicerad 08.05.2015 kl. 18:00

Monthly Makers 3/12: Lera

Bättre sent än aldrig, eller hur?

Jag hade lite större planer för detta projekt, men både ekonomin och annan allmän stress begränsade utförandet. Jag hade tänkt skapa samma slags skulptur i någon slags lera som kunde formas lätt, torkas och målas, men en dag hemma i föräldrahemmet insåg jag att vi kanske hade någon väldigt, väldigt gammal gips kvar i skåpet - och lo and behold, det hade vi. Säkert tio år gammal, men det funkade.



Iorek Byrnison (med något förstorade öron för att björneffekten skulle gå fram...) med Lyra Bealcqua på ryggen, ur The Golden Compass (eller Northern Lights), första boken i His Dark Materials-serien. Har bara läst denna första del men vill läsa de andra så snart jag kan. 

Publicerad 04.04.2015 kl. 22:28

Montly Makers 2/12: Återbruk

Denna månad var något besvärlig, kanske förvånande nog. Flyttade till Lund den 2 februari och hade bara med mig det nödvändiga - kläder, kläder, kläder, lite matvaror och min älskade Crookshanks-mjukis (numer rätt och slätt Cruxi) som jag köpte på Harry Potter Studios i maj förra året. Så med andra ord en begränsad mängd konstmaterial. Däremot återvinner man ju ständigt medan man lever och äter; burkar, kapsyler, plastdelar, kartong och så vidare.



Månadens värd: Inspirami
Tema: Återbruk
Personligt tema: Trollvinter av Tove Jansson

Tadaa! Ett vinterlandskap à la Mumindalen. En gammal burk som tidigare innehöll saltgurka i skivor, toapapper (hade ej bomull), en kotte och två kvistar hittade på marken. Inga träd kom till skada under skapandet av detta alster. Mårran ritade jag alldeles själv. Behövde dock köpa lim inför detta för hade inte det heller, men kan ju vara en bra grej att ha framöver. Ser fram emot nästa tema! Då är jag i Finland och har möjlighet för mer materialanvändning. 

Kom på bästa sättet att få bort etiketten på glasburk också, så om ni haft problem med det: lägg helt enkelt burken i en större bunke med hett vatten i och låt den ligga där ett tag, så löses limmet upp (burken behöver också fyllas med vatten så den inte flyter upp). Sen äre bara att dra bort pappret, lätt som en plätt. Gick iaf bättre såhär än att hålla på och riva i etiketten under rinnande vatten.

Publicerad 28.02.2015 kl. 12:29

Monthly Makers 1/12: Papper

Jag beslöt mig för att bli mer kreativ i år och gå med i Monthly Makers-utmaningen då jag läste om den hos den makalösa Alicia. Temat för januari är papper, bestämt av månadens värdinna Emelie

Beslöt mig ganska fort att göra något med Harry Potter. Av någon anledning är Harry Potter kanske 95% av mina inspirationskällor. Först hade jag tänkt göra någon slags book carving (en mindre ambitiös variant av denna), men slopade ganska snabbt idén då jag insåg att herreminje vad länge det tar. 

Men jag beslöt mig ändå för att hålla mig till böcker, så resultatet blev som följer:



Månadens värd: unvelo
Tema: Papper
Personligt tema: Harry Potter and the Philosopher's Stone av J.K. Rowling

Ett miniatyr-Hogwarts och två ugglor. Lite snett och vint, som det ska vara. 

För övrigt så kommer jag ha ett eget tema för varje månad utöver det temat som bestäms av månadsvärden. Mitt personliga tema är - böcker! Ser fram emot att skapa utifrån alla mina favoritberättelser.

Publicerad 22.01.2015 kl. 13:09



Julia, Helsingfors.
Jag skriver och läser och skriver om det jag läser.

Läser just nu


 
 

 Read the Printed Word!

Läst 2017

18. Dödsdalsdansösen (2)
17. You (4)
16. Ormbunkslandet (3)
15. The Hate U Give (4)
14. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (3)
13. Behind Her Eyes (2)
12. History Is All You Left Me (3)
11. Det är något som inte stämmer (2)
10. Tony & Susan (2)
9. Story of Your Life (novell) (3)
8. Tripprapporter (3)
7. De Polyglotta Älskarna (2)
6. Stalker (1)
5. Sandmannen (1)
4. Ihana Meri (4)
3. Tio över ett (2)
2. A Little Life (5)
1. Six of Crows (4)